X

Förslag på sänkt aktiekapital

Den 14 maj 2019 kom Justitiedepartementet med ett förslag om sänkt aktiekapital för privata aktiebolag. Det föreslås att aktiekapitalet ska sänkas från 50 000 kr till 25 000 kr. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

BAKGRUND
Företrädare i aktiebolag har normalt inte något personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Dock är företrädare alltid ansvarig för skatteskulder. Det finns regler i aktiebolagslagen (ABL) som garanterar att ett aktiebolag alltid ska ha tillgångar som minst svarar mot bolagets förpliktelser. Syftet med kravet på ett lägsta aktiekapital är att det ska finnas ett skydd för bolagets borgenärer, ett så kallat kapitalskydd.

Mellan åren 1995 och 2010 var aktiekapitalet 100 000 kr för privata bolag. År 2007 tillsatte regeringen en särskild utredare för att överväga om aktiekapitalet skulle kunna sänkas från 100 000 kr till 50 000 kr, 20 000 kr eller till 1 kr. Utredaren kom slutligen fram till att det mest lämpliga alternativet var att sänka det till 50 000 kr, vilket följaktligen skedde. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2010.

DET NYA FÖRSLAGET
I Justitiedepartementets förslag från den 14 maj 2019 finns en tydlig klyfta mellan åsikterna kring förslaget om sänkt aktiekapital. Av förslaget framgår att ett sänkt aktiekapital innebär att det blir lättare för personer att starta aktiebolag, vilket i sin tur medför en ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och högre skatteintäkter. Den nuvarande gränsen 50 000 kr har knappast något större värde som borgenärsskydd, men att kravet på ett visst lägsta kapital kan motverka helt ogenomtänkta bolagsbildningar och att ett lägsta aktiekapital därför bör behållas och inte helt slopas.

Det framkommer även att ett lägre krav på aktiekapital skulle innebära att borgenärsskyddet inte längre uppfyller sitt syfte. Spärren mot oseriöst och ogenomtänkt företagande försvinner och att risken för ökad ekonomisk brottslighet ökar. Det skulle kunna innebära en ökad användning av borgensåtaganden och andra säkerheter ställda till aktieägarna personligen. Det kan i sin tur uppfattas som en urholkning av principen om frihet från personligt betalningsansvar för aktieägarna.

Reglerna om likvidation vid kapitalbrist har betydelse för vilken nivå kravet för aktiekapitalet ligger på. Dessa regler är inget som har diskuterats kring i förslaget men det anges att regleringen kring detta skulle behöva ses över.

IKRAFTTRÄDANDE
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Justitiedepartementets förslag på sänkt aktiekapital

 

 

Tags: