Nya regler om granskning av utländska direktinvesteringar

Bakgrund
Den 1 december 2023 trädde en ny lag i kraft som påverkar företagsförvärv i svenska företag, lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar (även kallad för FDI-lagen). Lagen infördes för att motverka utländska investeringar som kan leda till säkerhetsrisker i Sverige och möjliggör granskning och förbud av sådana investeringar (1 § FDI-lagen). Lagen omfattar aktiebolag, europabolag, handelsbolag, stiftelse eller ekonomisk förening som har säte i Sverige. Även enskild näringsverksamhet och enkla bolag omfattas av regelverket.

Huvudsakligt innehåll
Lagen medför en skyldighet för alla investerare, oavsett nationalitet och säte, att göra en anmälan till granskningsmyndigheten, Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP), innan en investering genomförs i en så kallad skyddsvärd verksamhet (7 § FDI-lagen). Med skyddsvärd verksamhet avses exempelvis samhällsviktig eller säkerhetskänslig verksamhet, men också verksamheter som tillverkar eller tillhandahåller krigsmaterial (3 § FDI-lagen). Det kan även röra sig om verksamheter som exempelvis utvinner eller säljer kritiska metaller, råvaror eller mineraler. Det är emellertid inte endast investerarna som åläggs skyldigheter enligt FDI-lagen, utan även bolaget som är föremål för en investering som omfattas av denna lag har en skyldighet att upplysa alla intresserade investerare om anmälningsskyldigheten (11 § FDI-lagen).

Noterbart är att inte alla investeringar i en skyddsvärd verksamhet måste anmälas och i lagen räknas det därmed upp vilka investeringar som utlöser anmälningsskyldigheten (7 § FDI-lagen). Lagen omfattar bland annat investeringar där investeraren antingen direkt eller indirekt förfogar över röster som motsvarar eller överstiger de i lagen angivna gränsvärdena 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent. Investeringar där investeraren antingen får direkt eller indirekt inflytande i bolagets ledning är också exempel på sådana investeringar som omfattas av lagen.

För att det ska föreligga en anmälningsskyldighet krävs det sammanfattningsvis att det både rör sig om investeringar i en skyddsvärd verksamhet samt att investeringen i fråga omfattas av lagen. Värt att notera är att alla transaktioner som genomförts efter lagens ikraftträdande den 1 december 2023 omfattas av lagens bestämmelser oavsett om transaktionen inleddes innan datumet i fråga.

Trots att svenska och europeiska investerare omfattas av anmälningsskyldigheten är det endast investeringar från utländska investerare som kan bli föremål för förbud om det är erforderligt för att motverka skadlig påverkan på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller säkerhet i Sverige (20 § FDI-lagen). Med utländska investerare avses fysiska eller juridiska personer med medborgarskap respektive säte utanför EU (4 § FDI-lagen). Även juridiska personer som direkt eller indirekt ägs alternativt kontrolleras av en stat, juridisk eller fysisk person utanför EU omfattas av lagen.

Tidsfrister
Det har i lagen angetts en tidsgräns för inom vilken tid som ISP måste ge de berörda parterna svar på anmälan som inkommit för att det inte ska ta alltför lång tid. ISP måste nämligen besluta huruvida anmälan ska lämnas utan åtgärd eller om myndigheten ska påbörja en granskning inom 25 dagar från att en anmälan är fullständig (14 § FDI-lagen). Om ISP väljer att gå vidare med att göra en utredning av investeringen måste myndigheten avgöra huruvida investeringen ska förbjudas eller godkännas inom 3 månader från det första beslutet (15 § FDI-lagen). Om det föreligger särskilda skäl får emellertid myndigheten ta sitt beslut inom 6 månader.

Förelägganden och sanktioner
Om ett förbud har meddelats har ISP rätt att besluta om förelägganden, som får förenas med vite, mot de berörda parterna om det är nödvändigt för att motverka skadlig inverkan på Sveriges säkerhet (24 § FDI-lagen). Om lagen inte följs, exempelvis om någon anmälan inte gjorts trots anmälningsskyldighet eller att en investering har genomförts trots förbud, har ISP befogenhet att påföra sanktionsavgifter om högst 100 miljoner kronor (31-32 §§ FDI-lagen).

Kommentar
Det är visserligen fördelaktigt med ett regelverk som möjliggör granskning och därigenom förbud mot investeringar som riskerar att skada Sveriges säkerhet, men i och med den omfattande anmälningsskyldigheten riskerar systemet att fördröja många investeringar som inte är problematiska ur en svensk säkerhetssyn.